Vi har haft några veckor nu med flera utedagar där vi gått iväg, massor av skratt, sagorna om Bockarna Bruse och fem små aporna men framförallt Tre små grisarna har dramatiserats, lekts, dansats, berättats.

Vi ser matte i alla möjliga situationer just nu, det är ett av våra prioriterade mål. Vi kan redan se tydliga tecken på hur barnen börjar uppmärksamma framför allt antal, de räknar, frågar, visar på fingrarna, ramsräknar spontant.

Ödessymfonin tog vi upp med projektorn på väggen. Vi tänkte det som ett allmänt uttryck för känslor. Och visst tolkades det känslor av barnen men på annat sätt. ”vargen kommer” ”gömma oss” ”Inte ta oss vargen”när musiken var pampig. De ville höra den igen och igen även om den nog uppfattades lite läskig med.

Även ute har leken Tre små grisarna startat spontant ”Akta vargen” och eftersom berättelsen är så välkänd hos alla barnen nu så är nästan alla med.Det blir en gemenskap av det. Allt eftersom kommer barnen fram till att de vill bygga ett hus av sten. Ett barn hämtade kuddarna och flera barn benämnde dem med sten/ tegelsten. En varm gryta hämtades av ett barn som vargen kunde hamna med rumpan i. Många skratt första gångerna men numera brukar även alltid något barn kasta ”plåster” till vargens rumpa.

Barnen delar alltid ut vargrollen till någon av oss pedagoger. Vi får instruktioner att vi ska blåsa och så ropar de och/ eller virrar på huvudet, gör stopptecken med handen att vi inte får komma in och att huset inte går sönder för de har byggt av ”sten”.

Vi uppfattar mycket glädje hos barnen kring Tre små grisarna. När vi varit i skogen plockar de grenar för att bygga stuga, de klättrar över stenrös och säger att de är i stenhuset. På utedagen i denna veckan plockade de stenar och pinnar med hem så ”vi bygga huset grisarna”.

Vi njuter av att komma iväg till nya miljöer även om vi har en härlig trädgård.